fredag 9 december 2016

Ett kärt återseende

Jag har fått krypa till korset. Jag var lite arg på Korpen US efter sommaren beroende på hur dåligt de behandlat oss medlemmar i samband med deras renovering. Under 4 månader var inte duscharna tillgängliga och under nästan 2 månader var gymmet helt stängt. Som kompensation fick vi åka till ett annat ev Korpens gym, vilket inte passade mig. Dessutom tränar jag på morgonen före jobbet och utan dusch känner man sig inte så fräsch. Så på 4 månader kunde jag inte utnyttja mitt årskort. Så jag bytte gym till ett gym som jag verkligen gillar. MEN och nu kommer det där men:et. Då jag tränar på morgonen så har jag ingen parkeringsplats när jag kommer till jobbet för då är parkeringen full vilket har inneburit att jag inte kunnat träna på morgonen. Och på eftermiddagen har jag svårt att motivera mig och ta mig iväg, energin är liksom slut då. Så det har blivit lite si så där med träningen nu på senaste tiden. Men nu har jag som sagt krupit till korset och köpt ett nytt årskort på Korpens gym här på jobbet.
Idag var det således premiär för gymmet igen. Det blev ändå lite av ett kärt återseende. Även om jag inte riktigt är nöjd med renoveringen och ombyggnationen av gymmet så kändes det ändå som att jag kom hem lite. Det var lugt och skönt i gymmet, inte så mycket folk och med min egen musik i lurarna fick jag till ett ganska bra pass ändå. Jag gick väldigt lugnt ut med ett helkroppspass då jag inte tränat på så länge. Och det känns bra att kroppen fått sig en ordentlig genomkörare. Nu kan jag bara öka :-)
Nu är det fredag och snart är denna vecka också slut. I helgen blir det lugnt och det ska blir riktigt skönt. Fin dag till er alla!

Kram Helén

måndag 5 december 2016

En ny vecka är här

Förra veckan var en konstig vecka. Jag arbetade delvis hemma då Tyson behövde lugn och ro. Men det blev ändå ett farnade till jobbet nästan varje dag och jag kände mig ständigt stressad och hade dåligt samvete för att jag varit borta och sen bara satte mig och jobbade. Men en del långa promenader blev det också och mycket vila (i alla fall för Tyson) och det var ju det som var meningen.

I förra veckan fick jag även det besked jag gått och väntat på nästan en månad. Det var inte till min fördel men det känns rätt ok i alla fall. Det är något jag gått och funderat på i två års tid och så tog jag steget med en viss vånda ändå. Men som sagt, det gick inte min väg. Men nu vet jag i alla fall och kan landa där jag är istället och inte gå och fundera på det andra så mycket. Det är en lättnad även det. Det blir bra som det är.
Men nu är det en ny vecka och mycket av det som stressat har passerat och i helgen kändes det som att jag börjat landa igen. I lördags var vi i Stockholm och hälsade på min mans son. Det var mysigt. Och igår så fick jag en del gjort hemma och så var jag till stan och handlade ytterligare en ny skinnfäll till Tyson. Nu hoppas jag verkligen att den får vara hel. Det är verkligen inte likt honom att bita sönder saker. Idag fick han vara i en box som ligger lite avsides så kanske han får lite lugn och ro. Jag hoppas verkligen att han kan må bra på dagis nu.

I helgen har jag även fattat en del beslut angående min träning och det känns också skönt. Men mer om det i ett annat inlägg. Nu står måndagen och väntar på mig. Trevlig vecka alla!

Kram Helén

måndag 28 november 2016

En dag att arbeta hemma

Idag har mitt kontor varit mitt köksbord. Vi har egentligen en bra arbetsplats i hobbyrummet på ovanvåningen men jag har aldrig riktigt trivts där. Det var precis på samma sätt när jag under 4 år pluggade till en magister psykologi, jag satt oftast vid köksbordet ändå.

Men idag arbetar jag hemma av en speciell anledning. Han heter Tyson och är min älskade hund. Han har den senaste tiden inte mått så bra och har börjat bete sig illa på hunddagiset. Han skäller, gör utfall mot de andra hundarna och så har han bitit sönder två fårskinnsfällar på bara en dryg vecka. Det är absolut inte likt honom, som trots att han är en terrier inte hoppar eller skäller i normala fall. Den första fällen har han haft alla åren han varit på dagis (och ja, den har varit hemma och blivit tvättad mellan varven).

Min lekmanna bedömning, för jag är ju ingen veterinär eller hundpsykolog men jag känner min hund rätt bra, är att han är understimulerad på dagis och blir stressad och uppspelt när de andra hundarna skäller så till slut vet han inte var han ska göra av all sin energi och frustration, så han tar ut den på fårskinnsfällarna och andra saker i boxen som slits i stycken. (Oj det blev en lång mening...) När en hund blir stressad, kan både vara positiv stress som en hundkurs eller negativ som otrevliga hundmöten, tar det ganska lång tid för den att återkomma till normal nivå igen. För oss människor kan det också ta ganska lång tid, men för en hund kan det ta upp till 6 dagar att landa efter en dags stress, positiv eller negativ. När Tyson då blir understimulerad och uppstressad på dagis så hinner hans stressnivå inte sjukna tillräckligt mellan dagarna och till slut når han en nivå där inte två dagars helg räcker för stressnivån att sjunka till normalläge. Så nu har jag beslutat att Tyson ska få vara hemma från dagis en hel vecka och landa. Jag arbetar hemma idag och på fredag, mannen tar ledigt på onsdag och stannar hemma då och tisdag och torsdag åker jag in på möten några timmar och Tyson får vara ensam och så arbetar jag hemma på em. Jag hoppas nu detta blir en bra lösning och att det är precis det här som Tyson behöver.

Sen har det ju sina fördelar att arbeta hemma också. Man kan sätta igång direkt på morgonen och behöver inte lägga tid på transport till jobbet (började jobba 6.15 idag). Sen kan man ta en lång lunch med en lång promenad när det är dagsljus och till och med solsken. Jobba gör man lite extra på kvällen istället när det ändå är mörkt.

Idag blev det i alla fall en skön promenad på nästan två timmar. Ljuvligt!



I morgon startar jag dagen på jobbet och sen tar jag lunch och jobb hemma på eftermiddagen. Det ska blir bra det här, för min älskade lilla Tyson.

Kram Helén

tisdag 22 november 2016

En lunchpromenad och andra tankar

Egentligen var det inte varken så varmt eller soligt men det blev ändå en härlig promenad på lunchen. Jag tog en runda vid Tinnerbäcken med en pod i lurarna och bara laddade batterierna. Jag känner mig rätt sliten just nu, mycket tankar som bara snurrar runt runt och helst skulle jag bara vilja krypa ner under täcket och sova sova sova. Det har varit en hektisk period på jobbet, ganska mycket på fritiden, besked som låter sig dröjas och ett hem som gror igen. Städa kan man göra en annan dag, kanske någon av er tänker nu och visst är det så. Och så har det varit ett tag nu men någongång måste den där andra dagen komma och det är också stressande att känna att man inte är norgurlunda ikapp med saker. Till helgen är det i alla fall inget planerat så då får jag varva hushållssysslor med vila för att kunna känna ett lugn i att ha hunnit ikapp lite. På jobbet har en stor puckel passerat och även om det fortfarande finns mycket att göra så känner jag att jag har läget under kontroll igen. Nu är det bara kropp och knopp som måste landa lite. Jag hade en PT-timme igår. Där blev det extra tydligt att jag inte är på topp just nu. Musklerna strejkade, kroppen skakade och var spänd som en fiolsträng. I morgon har jag bokat en timmes massage och jag ska be att hon inte går på för hårt på mina problemområden utan inriktar sig på avslappning. Det behöver jag och det ska bli så skönt.
Kram Helén

torsdag 17 november 2016

En fullspäckad höst

Hej hej hallå! 
Nu var det ett tag sedan jag var här och delade med mig av mina tankar. Det har varit en fullspäckad höst med mycket på jobbet och mycket på fritiden så jag har helt enkelt inte haft lust att sätta mig vid datorn även på kvällen när jag kommit hem. Ni som följer @vilrummet på Instagram har fått en liten inblick av vad jag har pysslat med. Dessutom går jag och väntar på spännande besked och det suger också lite kraft ur en. Men snart, troligtvis nästa vecka, har det både lugnat sig lite på jobbet och jag fått beskedet så då ska jag ta tag i den här lilla bloggen igen som jag saknat. Det är lite konstigt det där, att man kan sakna att blogga när livet rusar på lite runt en. Bloggen var tidigare lite som ett ok och jag kände att jag var "tvungen" att blogga ibland, men nu har jag släppt på kraven och bloggar när jag har tid och lust. Bloggen är min ventil, mitt vilrum, där jag kan få vara och dela med mig av mig och mitt liv. Och TACK till er som läser och tålmodigt väntar på nästa inlägg. Det är för er och för mig som jag bloggar. Jag önskar er alla en fin dag!

Kram Helén

måndag 17 oktober 2016

En hemmagjord müsli

Det är måndag och dagen har gått med rasande fart. Det är full fart på jobbet men ändå inte så att jag känner mig stressad på något vis. Idag har det varit nya utmanande saker att ta tag i, men det har  också blivit gjort några sådana där saker som man gärna skjuter framför sig. Det känns så befriande att få bocka av saker på listan.

Efter jobbet var jag på Ica Maxi och handlade. Där stötte jag ihop med en barndomskompis mamma och vi stod och pratade bort säkert en halvtimme. Det var så himla roligt att träffa henne och jag gick sedan från Maxi med en skön känsla i kroppen. 

Väl hemma blev det kvällsmat och sen hade jag fått lite ny energi igen. Jag drog helt enkelt igång och gjorde lite müsli. Tänk att det är så lätt att göra egen müsli, och så himla mycket godare än köpt. Då kan man ju ha i precis det man vill och tycker om.


Det grundrecept jag använder är:
1 liter havregryn
2 dl rågflingor
2,5 dl solrosfrön
1 dl vetekli
0,5 dl krossade linfrö
2 tsk malen anis
1 msk kanel
2 dl apelsinjuice
2 msk ljus sirap
3 msk rapsolja

Hackade nötter eller mandel
Torkad frukt (aprikoser, russin och/eller annan torkad frukt)

Blanda ihop alla torra ingredienser på ett bakplåtspapper i långpannan. Häll på juice, sirap och rapsolja och blanda lite slarvigt. Baka i 200 grader i mitten av ugnen i ca 25 minuter. Rör om ett par gånger under tiden. Efter ca halva tiden lägger du med de hacka nötterna så de blir lite rostade. Skär under tiden aprikoser eller andra torkade frukter i mindre bitar. När grynblandningen svalnat blandar du i frukten.


Och det är det här som är det fiffiga. Men tar lite vad man har hemma och vad man gillar. I dagens müsli har jag tex haft i cashewnötter, pumpafrön och riven kokos som fick rostas med efter halva tiden. När müslin svalnat har jag i aprikoser, ananas, gojibär och russin. 


Visst är det en del att köpa hem till första gången, men tex en påse med vetekli räcker till många omgångar müsli. Det som sätter pricken över i är också anisen. Den ger müslin en speciell karaktär. Sen att jag älskar anis (och lakrits i alla dess former) gör ju inte saken sämre. 



Jag hoppas att ni blivit lite inspirerade till att göra egen müsli. Men känn inget krav, det går bra att köpa färdig också, det har jag gjort i många år innan.

Kram Helén

fredag 14 oktober 2016

Ett första PT-pass


Idag startade jag dagen med ett PT-pass. Jag har bestämt att jag ska ta hjälp av en PT för att kunna springa en halvmara på ett mer hållbart sätt än vad jag gjorde i somras. Mitt mål då var att ta mig runt, vilket jag gjorde på en helt ok tid. Men jag hade så fruktansvärt ont i båda knäna och så vill jag inte att det ska bli nästa gång, sommaren 2017. Idag hade vi vårt första pass tillsammans, Jennifer och jag. Jennifer var en av de som höll i Outdoor training camp som jag deltog i under augusti och september. Jennifer är personlig tränare, löpcoach, yoga instruktör och mycket mer. Här känner jag att jag verkligen kan få hjälp med mina svagheter. Jag har problem med rörligheten och stabiliteten, det blev speciellt tydligt under morgonens pass. Jag har en hel del att jobba med, det kan jag lugnt säga. Men det ska bli kul OCH utmanande. Så för ett hållbart lopp i juni 2017 är det dags att börja nu. Nu kör vi!

Kram Helén