tisdag 27 oktober 2015

En anmälan är gjord

Nu är det gjort, anmälan är inskickad!
Nu kommer jag verkligen behöva ert stöd och pepp.
Jag har anmält mig till Linköping halvmarathon
som går av stapeln i juni 2016.
Hjälp!!!!
Som flera av er säkert vet har jag tränat regelbundet ganska många år nu, men då främst med styrketräning på gymmet. Men för två år sedan nu fick jag för mig att jag skulle börja springa och jag laddade ner appen C25K (Coach to five kilometers) och började så sakta lunka fram. Man ömsom gick, ömsom lunkande och till slut kunde jag springa 5 km. Detta ledde sedan till att våren 2014 utmanade vår avdelning på jobbet en annan avdelning att få ihop så många km som möjligt i Blodomloppet. Jag tyckte då att jag ju inte bara bidra med 5 km så jag tränade lite till och bidrog med en mil, där jag sprang och gick om vartannat. Men jag tog mig runt. Efter sa jag "Nu har jag gjort det och aldrig mer att jag springer en mil". Så la jag löpningen lite åt sidan och fortsatte med styrketräningen. Men så i våras var vi 4 st här på jobbet som bestämde oss för att bilda ett stafettlag på Östgötamaran (mellan Linköping-Norrköping) och mitt bidrag skulle vara delsträckan på 7 km. Löpningen plockades upp igen och det gick förvånansvärt lätt att springa de där 7 km.
Det gav lite mersmak så jag fortsatte springa lite på kvällar och helger. Och vips så springer jag milen lite då och då. Men jag känner ju mig själv. För att jag ska hålla igång behöver jag utmaningar. Så med lite pepp från en kollega så har jag nu fått för mig att springa 2,1 mil. Hua! Men med lite träning kommer det säkert gå vägen. Jag hoppas att ni står vid min sida och peppar mig! För nu är jag anmäld och det finns ingen återvändo ;-)

Kram Helén


måndag 26 oktober 2015

En helg som försvann i ett rasande tempo


Det var väldans vad denna helgen försvann i ett nafs.
Kanske beror det på att jag skrev högskoleprovet hela lördagen.
Sen var vi borta hela söndag em/kväll.
Så även om vi fick en timma extra denna helgen hade jag behöver mycket mer än så.

Vilken pärs det var att skriva högskoleprovet.
Jag märker att det var ett bra tag sedan jag gick i gymnasiet.
Vi var några lite "äldre" där, men de flesta var i eller strax efter gymnasieåldern.
Den verbala delen, den som handlar om ord- och textförståelse, gick väl ganska ok. Där har man stor nytta av "åldern" och sin livserfarenhet. Men den kvantitativa delen, alltså matten, den var i vissa delar helt obegriplig för mig. Här har man nog mer nytta av att vara i gymnasieåldern och närheten till matteinlärningen. Den har jag liksom kommit väldigt långt ifrån på mina dryga 23 år i arbetslivet efter gymnasiet. Även om jag läste till min magister i psykologi 2006-2010 så var det inte en naturvetenskaplig utbildning och därmed näst intill inget som hade med matte att göra (utom statistiken med då hade vi hjälpmedel i form av statistikprogram till den). Så de delarna gick väl mindre bra. Nu dröjer det 4 veckor till resultatet kommer och då får vi se om det var värt mödan.

Varför skrev jag nu högskoleprovet då?
Jo, jag har tänkt att kompetensutveckla mig lite under våren.
Jag har sökt några kurser i ledarskap och den kursen jag helst vill komma in på har endast gymnasiebetyg som urval och då är mina gamla betyg inte så mycket värda. Så för att över huvud taget ha en chans att komma in på den var därför högskoleprovet ett måste. Så nu får vi se om mitt resultat räcker till. Annars har jag sökt 2 andra kurser och där har de akademiska poäng som urval också och då kommer jag in utan problem. Men jag vill ju helst gå den där första kursen.
Ja ja, vi får se. Kommer jag inte så gör jag och kommer jag inte så var det helt enkelt inte meningen att jag skulle gå den kursen.

Men nu är det måndag och en ny vecka med nya utmaningar har startat.
Kul!
Så nu kör vi vecka 44.
Det går i ett rasande tempo och innan vi vet ordet av är julen här.

Kram Helén

onsdag 14 oktober 2015

En film som fick mig att fundera och reflektera

Igår tittade vi på en film som vi har haft inspelad på boxen sedan i januari. Och nog känns den aktuell nu när det snackas så mycket om det i olika medier. Om mobbing. Vi såg Anna Odells film Återträffen. En film om Anna och hennes uppfattning av skoltiden och försök till att förstå och konfrontera vad som egentligen hände då. En annorlunda film, men en film som fick oss att tänka efter på vår egen barndom och skoltid. Vi satt länge kvar i soffan, med TVn avstängd och pratade, mannen och jag. Försökte minnas hur man själv var mot andra, om jag sagt eller gjort något som någon har uppfattat som kränkande. Det är bra att rannsaka sig själv ibland. Allt för att bli än så bra människa som möjligt. 

Kram Helén

måndag 12 oktober 2015

En liten hund fyller 10 år!




Igår fyllde Tyson 10 år!
Hipp hipp hurra!

Det firades med ett litet kalas för den närmsta familjen.
En massa gott ätbart låg det i paketen och det uppskattas mest 
när man uppnått denna respektabla ålder. 





Även om bollliknande saker också mottages gärna, 
vilket även fanns med bland presenterna.
Tyson var helt slut på kvällen och slocknade snart 
under köksbordet medan gästerna fikade. 
Men det är väl så alla bra kalas ska sluta, under bordet ;-)


Kram Helén

onsdag 7 oktober 2015

En hemmagjord energibar


På eftermiddagarna blir jag ofta sugen på något. Så där vid 15-tiden slår det till. Det är ju en stund kvar till 18-tiden då det brukar vankas kvällsmat. Det är så himla lätt att springa ner till kiosken och köpa lite godis. Men nu tänkte jag att det skulle bli ett slut på det. Eller i alla fall ett uppehåll på några veckor. Jag har gjort egna energibarer med aprikoser och cashewnötter. Så himla goda. Receptet hittade jag i tidningen Runner's World och det kommer här:

Aprikos- och cashewbar
Ca 15 st 

1,5 dl cashewnötter 
2,5 dl torkade aprikoser
2 msk kokosflingor
0,5 dl havregryn
2 msk honung
2 msk kokosolja (eller annan olja)
1 msk linfrö
0,25 tsk salt

Klä en form (ca 25x15 cm) med plastfolie. Mixa cashewnötter till småbitar i en matberedare, tillsätt aprikoser och mixa till de är finfördelade. Tillsätt resten av ingredienserna och mixa tills allt är blandat. Pressa sedan ut aprikosblandningen i formen. Täck med plastfolie. Frys i ca 1 timme, skär i bitar. Förvara i en plastlåda i kylen eller frysen. 

Dessa blir perfekta att ta efter yogan i morgon för jag brukar bli väldigt hungrig efteråt. Mmmm, längtar redan till i dess.

Nä, nu blur det att packa yogaväskan och sedan krypa upp i soffan med lite te. 

Kram Helén

tisdag 6 oktober 2015

En fantastisk höst


Hösten vi har är alldeles fantastisk.
Temperaturen når upp en bra bit på dagarna och i söndags gick jag till och med i bara t-shirt i trädgården. Löven har bara precis börjat skifta i färg men annars är det inte mycket som påminner så mycket om höst faktiskt. Ja, förutom den höga friska luften förstås.
Ljuvligt.
Men i morse visade termometern på bara 1 grad och snart har vi väl den där första frostnatten som tar kål på alla blommorna i utekrukorna som fortfarande blommar.
Så passa på att njuta.

Kram Helén

måndag 5 oktober 2015

En återkomst


Den 1 februari skrev jag mitt senaste inlägg. Min tanke var att ta en paus från bloggandet. En paus som kanske blev aningens längre än vad jag kanske hade tänkt. Inför beslutet låg tankarna kring varför jag egentligen bloggade. Var det för mig eller var det för någon annan? För om jag inte var aktiv och kommenterade på en massa andra bloggar så fick jag själv heller inte så många kommentarer. Och någonstans kändes besvikelsen med uteblivna kommentarer om jag själv hade haft hektiska dagar och inte hunnit kommentera hos andra. Jag bloggade inte längre bara för min egen skull utan för bekräftelsens skull. Så därför blev det en paus, för att hitta mig och lusten igen.

Så här är jag nu igen. Lusten har återkommit och jag känner att jag har saknat det många gånger. I slutet av augusti fick jag en kommentar på mitt senaste inlägg av Min plats i solen om att jag var saknad och suget efter bloggandet blev bara större och större. Men jag har inte riktigt vetat hur jag skulle börja igen. Det är ju så mycket som har hänt under dessa månader. Men nu har jag börjat och jag kommer inte göra en resumé av vad som pågått i mitt liv under bloggpausen, utan ni får haka på här och nu igen. Om ni vill och har lust!

Kram Helén