måndag 15 februari 2016

En kropp som fått jobba

Helgen har varit intensiv.
Det känns nästan som att jag skulle behöva vara lite ledig.
Det har varit en helg där kroppen har fått jobba hårt,
även om det inte har varit träning i den bemärkelsen.
I lördags hjälpte vi min svärson att flytta
från Linköping till Stockholm.
Från 3:e våningen utan hiss
till 3:e våningen med hiss.
Det blev några vändor i trappan kan jag lova.
Mina vader var helt stumma på kvällen
och natten till lördagen vaknade jag flera gånger
av att jag hade kramp i vaderna.
Sen hade jag lovat grannen att visa en bra ridväg igår.
Så upp på hästryggen för en dryga 2-timmars ritt.
Jag har inte ridit på ca 1,5 år och tänkte
att ljumskarna skulle kännas rätt rejält idag.
Men de har faktiskt klarat sig ganska bra, trots allt.
Det är jag till höger, stor och bulsig med en säkerhetsväst 
under jackan. Jag ser helt uppblåst ut, ha ha.
Vi tog det väldigt lugnt på ridturen
och jag satt skönt i sadeln på denna härliga
islänning vid namn Mysingur (Mysen kallad).
Jag hoppas det blir en tur igen snart.
När jag nu ska kunna klämma in det i mitt schema... :-)

Så idag blir en träningsfri dag,
brukar ju annars gymma på måndagar.
Men i morgon blir det ett löppass igen.
Måste hålla fokus!

1 kommentar:

  1. Det var träningspass som heter duga. Förstår det känns i kroppen. Mysigt med en ridtur. Ha en fin dag Kram Pernilla

    SvaraRadera