fredag 17 juni 2016

En halvmara

Tänk att jag gjorde det.
Sprang en halvmara.
Det gick inte fort.
Men jag gjorde det.
Jag tog mig i mål
och det var det som var mitt mål.
Jag är så himla stolt över det!
Och mersmak gav det.
Nästa år kör vi igen!
 Den bästa överraskningen var att min pappa och hans fru
stod vid målgång och hejade mig i mål.
Jag hade ingen aning att de skulle komma ända från Motala.
Men det gjorde de,
med blommor, godis och kort
att hänga om halsen.
Jag kände mig som en riktig vinnare.
Och ett stort tack till min man som skjutsade mig
både till och från loppet
och som stod och hejade på mig på två ställen.

Och tack till Elin som fick mig in på denna bana.
Och tack till Titti som lät sig övertalas att göra detta med mig.
Du var grym!

Kram Helén



5 kommentarer:

  1. Heja dig. Jag blir allt lite avis. Har för närvarande löpstopp eftersom jag har problem med min ischias. Känner med dig i din härliga känsla att klara det. Grattis! Ha en fin kväll Kram Pernilla

    SvaraRadera
  2. Du är grym!! Bra kämpat, är imponerad som 17.

    Kram Hannis

    SvaraRadera
  3. Vad duktig du är! Bra jobbat att springa en halvmara, grattis till dig! Kram Suss

    SvaraRadera
  4. YES!! Du är toppen! Och sjunga kan du också. Vilken pärla du är! Lycka till med sången till bröllopet.

    KRAM Anna

    SvaraRadera